Hur du själv kan korsa fram egna nya växtsorter

Låter det inte spännande att själv kunna skapa nya sorter av växter? Sorter som aldrig tidigare funnits och som du själv får döpa. Alla kan göra det så länge man lärt sig de enkla grunderna och har lite tålamod. Dessa principer fungerar för alla blommande växter, men gloxiniaväxterna (Gesneriaceae) är en växtgrupp som är extra tacksam. Det beror på att de är både snabbväxande, får väldigt många fröer per korsning och att man ofta kan korsa närbesläktade arter utan större problem

Bakgrund

De flesta som är intresserade av odling av krukväxter har åtminstone någon gång tagit sticklingar på sina växter där hemma. Det är ett enkelt sätt att föröka dina plantor på. När man tar sticklingar kommer du däremot alltid få en kopia på växten du tar sticklingen från, och de kommer se likadana ut. Det är ju såklart pålitligt och bra, men ibland kan det vara intressant att skapa något nytt.

Det enda sättet att skapa helt nya sorter med ett nytt utseende på är genom att så fröer. Fröerna bär på kombinerade egenskaper från föräldraplantorna (den ena plantan som bistår med pollen, och den andra som bildar fröerna). Även självpollinering av en planta kan resultera i fröplantor som är annorlunda.

Hybridisering, eller korspollinering går helt enkelt ut på att välja pollen från en sort och pollinera en planta av en annan sort med det. Fröerna som bildas från denna korspollinering sås, odlas upp till blommande plantor och kan sedan utvärderas och till och med namnges av dig om de är unika och odlingsvärda nog.

Såhär gör du:

Steg 1. Korspollinering

För att korspollinera underlättar det om du har följande:

  • Två plantor av olika sorter som blommar samtidigt. Välj två plantor i samma växtsläkte (ex. två olika kornettblommor, eller två olika narrhuvor) som du tror skulle kunna bidra med spännande kombinerade egenskaper till en ny sort.
  • Ett verktyg att flytta över pollen från den ena blomman till den andra. Här kan du välja lite olika men jag rekommenderar en liten pensel, bomullstops eller tandpetare. Själv använder jag oftast en akvarellpensel i storlek 1 eller 2
  • En etikett, en bit tråd, garn eller akrylfärg för att markera vilka blommor du korsat.
  • En liten sax kan i vissa fall även underlätta om du arbetar med växter som har långa, smala tubformade blommor (exempelvis kornettblommor och femöringar). För dessa växter är det mycket lättare att både nå pollen och pollinera ifall man försiktigt klipper upp blomman först.

Nu är det dags för att korspollinera. Bland gloxiniaväxterna är det vanligt att fröföräldern (den planta som blir pollinerad, och som kommer bilda fröerna) måste vara öppen ett par dagar innan den pollineras. Innan dess är det inte säkert att den är helt mottaglig och att korsningen blir lyckad. I naturen är detta ett sätt att minska risken för självpollinering.

  1. Använd ditt verktyg och ta pollen från pollenförälderns blomma och applicera det på märket (delen längst ut på pistillerna) på fröförälderns blomma. Ta rikligt med pollen och täck försiktigt in hela märket ordentligt. 
  2. Märk den pollinerade blomman på ett sätt som hjälper dig hålla koll på din korspollinering. Personligen skriver jag en liten etikett som jag försiktigt fäster runt den pollinerade blomman. På denna skriver jag pollenförälderns namn samt vilket datum jag gjorde korspollineringen. Vissa hybridisörer föredrar att knyta färgade snören eller garnbitar runt blomstjälken och skriver en separat etikett med denna färgkodade information att sticka ner i krukan. Det går även att dutta en liten färgklick på de gröna foderbladen (calyx) för att färgkoda och hålla koll på flera korsningar på samma planta. 

-Specialfall när det kommer till narrhuvor, Kohleria– 

De allra flesta sorter av narrhuvor bildar tyvärr inte pollen. Avsaknad av pollen är en egenskap som till stor del tyvärr inte valts att sållas bort från förädlingsarbeten från 1800-talet till och med idag. Att en sort inte bildar pollen påverkar inte dem som bara vill odla en fin planta som vanligt, men det gör det lite knepigare att korsa fram nya sorter.

Man måste nämligen ha åtminstone en sort av narrhuva som bildar pollen för att kunna få till en korsning. I mitt register över många av de sorter av narrhuva som odlas (“List of Kohleria Cultivars“) kan du söka på “fertile” och på så sätt se alla sorter som garanterat bildar pollen. Det enda pålitliga sättet att ta fram nya narrhuvesorter som bildar pollen är genom att korsa två pollenbildade sorter med varandra. 

Steg 2. Att så fröerna från din korsning

För att så gloxiniaväxter underlättar det om du har:

  • Ett genomskinligt kärl, förslagsvis en plastburk med ett lock men du kan även välja en burk och täcka den med plastfolie.
  • Jord. Jag föredrar en blomjord av hög kvalitet.
  • En sprayflaska
  • En bit papper
  • Etiketter, för att skriva informationen kring vad du sått och när du sått fröerna.
  • Odlingsbelysning eller en ljus plats skyddad från direkt sol.

När du väl har korspollinerat dina blommor kan det ta allt från ungefär en månad till ett halvår till dess fröerna är fullbildade och kan sås. Det beror på vilket släkte växter du arbetar med. När frökapseln är helt mogen på plantan börjar den själv torka in, och hos vissa växter börjar den även spricka upp av sig själv. Du kan antingen så fröerna direkt eller spara dem för sådd vid ett senare tillfälle. Gloxiniaväxters fröer har i regel mycket god hållbarhet över många år, och en frökapsel ger ofta många fler fröer än vad du kan så vid ett tillfälle. De är otroligt små, dammkornsstora så var försiktig när du hanterar dem. Jag rekommenderar att du hanterar dem över ett vitt papper så du lättare kan se om du spiller ut några. Det kan även vara bra att veta att gloxiniaväxters fröer är ljusgroende, så de måste sås på jordytan och får inte täckas.

  1. Fyll ditt kärl med jord och packa det lite lätt så att ytan blir relativt slät. Detta minskar risken att fröerna faller ned för djupt i jorden och inte gror som de ska. Spreja sedan ytan så den är lite lätt fuktig. 
  2. Vik ett papper och öppna upp det igen. Knacka ut de fröer du ska så på pappret och håll det vikta pappret lite som en taco. Du kan på detta sätt enklare knacka ut fröer där du vill att de ska landa på jordytan. Bäst är att sprida dem jämnt på den fuktade jordytan.
  3. Spraya jorden försiktigt igen och sätt på locket, eller täck sådden med plastfolie.
  4. Placera den på en ljus plats eller under odlingsbelysning och vänta på att de ska gro.

Steg 3. Odla fröplantorna till blomning

För att odla upp plantorna till blommande storlek underlättar det om du har följande:

  • De små fröplantorna 
  • En tandpetare, grillpinne eller liknande
  • En liten sax
  • Krukor i olika storlekar
  • Jord
  • Näring

När dina fröer väl har grott och har fått ungefär tre bladpar är det dags att börja plantera om dem. Dina fröplantor kommer troligen vara väldigt små fortfarande men gloxiniaväxter stimuleras av regelbundna omplanteringar och kommer växa sig stora snabbare tack vare detta. Den första omplanteringen kan vara till en likadan burk som du sådde fröerna i. Plantera dem lite djupare och använd dig av en grillpinne för att separera plantorna och placera dem i det nya kärlet. Efter de vuxit till sig ytterligare kan de sedan planteras i individuella små krukor. På plantor som bildar stam kan du vid varje omplantering ta bor de lägsta bladen och plantera dem djupare. De kommer kunna rota längs med stammen och du får så snabbare en kraftigare planta. Luftfuktigheten kan bli ganska hög i ett slutet kärl, så kom ihåg att sakta acklimatisera dem till rumsförhållandena när du planterar ut dem från sålådan. Jag brukar i vissa fall täcka plantorna med löst täckande plastfolie för att ge de en något högre luftfuktighet än omgivande rumsluft, innan jag sedan tar bort det helt. 

Fortsätt odla dina små plantor och se till att successivt plantera dem i snäppet större krukor vartefter de växer. Beroende på art kan gloxiniaväxter nå blommande storlek redan från ca 3 månader från sådd.

Steg 4. Utvärdera dina nya unika plantor

Grattis! du har nu helt själv skapat helt unika plantor som ingen annan har ännu. Du kanske känner för att spara varenda en av dem, eller bara välja ut de allra bästa och rata resten. Här kommer några saker att tänka på:

  • Odla gärna dina plantor mer än en odlingssäsong, och gärna fler plantor i olika odlingsförhållanden. Detta för att se hur sorten beter sig och att karaktärsdragen inte förändras för mycket om den får annat ljusläge. Var för inte dela några plantor med en vän så att de kan hjälpa dig utvärdera den nya sorten?
  • Ifall du har tänkt döpa din nya planta som en ny sort och dela den med andra odlare, se gärna till att kolla om din planta kanske redan är lik befintliga sorter i hobbyn, och kolla gärna att det inte redan finns en sort med samma namn.
  • Om du anser att din planta är unik nog gratulerar jag dig. Vad kul med ytterligare tillskott av sorter i hobbyn! Nu är det dags att hitta på ett passande namn till din sort. Det är vanligt att hybridisörer använder prefix för sina sorter. Det kan vara ett namn eller initialer före sortnamnet. Det är för att lättare hålla koll på vem som tagit fram sorten. Personligen har jag valt prefixet “AL’s”. Ett annat exempel är “Pertidots”. Fullt utskrivet blir några exempel då: 

Kohleria ‘AL’s Valborg’ 

Kohleria ‘AL’s Keiko’

Kohleria ‘Peridots Kitlope’

Primulina ‘Peridots Tzu An’

  • Du kan även registrera din nya sort genom The Gesneriad Society i USA. Majoriteten av sorter som hybridisörer tagit fram världen över är inte officiellt registrerade och detta är inte heller ett krav. Men om du någon gång vill göra det är det viktigt att ha så mycket information om din sort som möjligt. Det är därför viktigt att ha antecknat följande under processen:
– Vilka föräldrasorterna är
– Vilket datum du korspollinerade plantorna
– Vilket datum du skördade fröerna
– Vilket datum du sådde fröerna
– När plantan först började blomma